På spaning efter den tid som kommer. Bubblor, skam och andra fenomen. (2020)

Vad vet vi egentligen om vår samtid – och går det att sia om framtiden? Ett vanligt misstag när man försöker förstå den tid vi lever i, och förutsäga vad som kommer runt hörnet, är att fokusera på handfasta företeelser som teknologi och ekonomi. Men då missar man det som ofta har störst påverkan: sociala och kulturella värderingar och beteenden. Den här boken gräver under ytan och ger oss konkreta analyser av samtiden utifrån fenomen som konsumtionskultur, mainstream, hållbarhet, skam, bubblor och äkthet – och lyckas staka ut rimliga utvecklingslinjer mot framtiden.

 

Vi är vad vi köper. Konsumtionskulturen är här för att stanna. (2018)

En oväntad baksida av marknadsekonomins frihet är att vi helt plötsligt har blivit vad vi köper, vare sig vi vill eller inte. Vi sitter fast i konsumtionskulturens garn men förstår inte detta själva utan tycker bara att vi agerar självständigt och gör precis som vi vill. Att vi sen råkar agera väldigt likt alla andra ser vi mest som en festlig slump. Det är nästan helt omöjligt att idag tänka på vilka vi är utan att också tänka på vad vi har.

Länk till bokens hemsida här.

 

Konsumentnära varumärkesutveckling. Effektivare varumärkesstrategi med kommersiell etnografi. (2009)

Konventionella marknadsundersökningar är alltför inriktade på att ta reda på vad varumärken gör med konsumenter, istället för att se vad konsumenterna gör med varumärken, att konsumenterna använder varumärken för att skapa mening, tillhörighet och identitet. Den här boken beskriver hur man kan förhålla sig till och arbeta med varumärken med hjälp av etnografiska undersökningar för att åstadkomma mer konsumentnära och realistiska strategier att hantera de utmaningar som fragmenterade marknader, generiska produkter och ombytliga konsumenter innebär.

 

Kommersiell mediekultur: En etnografisk studie av TV-producenter och TV-produktion. (2002)

I min avhandling beskrivs och analyseras ett svenskt kommersiellt TV-produktionsbolag – det vill säga verksamheten, människorna och kulturen. Allt som pågår på företaget påverkas av konkurrerande värdehierarkier. Är TV-producenter företagare eller konstnärer? Är television ”kommersiell skit” eller folkbildning? Likriktar TV-programmen kulturen eller ges det utrymme för nyskapande? Verkar televisionen i namn av samhällets maktstruktur eller tjänar den allmänheten?

Här en summering av avhandlingen.